Min nya drog: hålla budgeten
Efter många oroade snurrar i magen och tankar om årets resor till Barcelona, Sweden Rock och Japan, tog jag mig tid (arbetstid) och gjorde mig en budget.
Jag gjorde en grov uppskattning av på ett ungefär hur mycket lön jag kommer att få fram till Japan, med utgifter som jag känner till och uppskattade i överkant vad resorna kommer att gå på. (Varför skriver jag så jäkla detaljerat för? DET är ju onödigt)
Hursomhelst så använde jag fina färger och fet stil och gjorde listorna i excel - bara det var faktiskt jätteroligt. Men jag kände mig inte nöjd där, jag ville fortsätta och kom på den ursmarta idén att göra ett kvittoblock - för att VERKLIGEN hålla koll på mina utgifter.
Så denna helt vanliga dagen med mycket lite att göra på jobbet gick jag igenom förrådet, plockade på mig ett A4-block, några färgglada markeringspennor och satte mig och började.
Kalender över en månad skrevs ut i flera exemplar från Outlook, strök över de veckor som ej avsågs med fet svart penna och drog över med grön markeringspenna (detta är jätteviktigt att veta, förstår du, för det blev verkligen fint).
För att skriva i sann skolanda så skrev jag på första sidan till och med syftet med kvittoboken.
Enligt budgeten hade jag 799,50 kr att leva på/vecka. Första veckan sprack budgeten stenhårt då vi skulle ner till Uddevalla och tävla i taido (btw, jag fick brons i individuell hokei) - så jag överskred budget med nästan dubbelt så mycket. "'äääla skiiit faan" - som Ronny&Ragge skulle sagt.
Men vecka två gick det mycket bättre, jag hade till och med pengar över, såg jag idag. Men under fredagen insåg jag en sak. Något stort som jag missat totalt - och det är att räkna på SL-kort!
Orokänslorna kom tillbaka, jag kände den obehagliga känslan av att min planering skulle falla platt, jag skulle få leva på luft och vatten och snåla på mina resor för att kunna ha råd överhuvudtaget att åka.
Så imorse gjorde jag om budgeten, räknade om utgifterna gentemot vad min veckopeng (haha vad gulligt, jag har veckopeng!) tillät och efter dagens inköp av yoghurt, räkost och hudlotion så insåg jag att min veckopeng nästan var slut. Jag har 158 kr att leva på för resten av veckan!
Trots att jag insåg att jag inte alls har mycket pengar att leva på, så var det en alldeles otroligt stark känsla av lugn när jag tagit med SL-kort i beräkningen. Visserligen sjönk min veckopeng till 627 kr, men känslan av lugn var så stark att jag misstänker att det är samma sak för missbrukare av ex koffein när de fått abstinens och sedan får i sig det efterlängtade kaffet igen. Hela kroppen slappnade av, lugnet infann sig, mitt sinne blev som en lugn vik med spegelblankt vatten.
Min nya drog - hålla budgeten.
Och det är verkligen jätteroligt att hålla på med kvittoboken, alla färger och så - pyssel med gott syfte!
Jag har en oro kvar förstås, och det är boendet i Japan - det får INTE överskrida 13 000, för då blir det kaos! Jag ska hem till älsklingen och se till att vi bokar boende! :) Jäklar alltså, vi ska till Osaka, Kyoto (Tokyo är där vi kommer typ att bo hela tiden) och se sååå mycket! *längtar något otroligt*
TJOHO! Jag ska resa utomlands i sommar!!
Jag gjorde en grov uppskattning av på ett ungefär hur mycket lön jag kommer att få fram till Japan, med utgifter som jag känner till och uppskattade i överkant vad resorna kommer att gå på. (Varför skriver jag så jäkla detaljerat för? DET är ju onödigt)
Hursomhelst så använde jag fina färger och fet stil och gjorde listorna i excel - bara det var faktiskt jätteroligt. Men jag kände mig inte nöjd där, jag ville fortsätta och kom på den ursmarta idén att göra ett kvittoblock - för att VERKLIGEN hålla koll på mina utgifter.
Så denna helt vanliga dagen med mycket lite att göra på jobbet gick jag igenom förrådet, plockade på mig ett A4-block, några färgglada markeringspennor och satte mig och började.
Kalender över en månad skrevs ut i flera exemplar från Outlook, strök över de veckor som ej avsågs med fet svart penna och drog över med grön markeringspenna (detta är jätteviktigt att veta, förstår du, för det blev verkligen fint).
För att skriva i sann skolanda så skrev jag på första sidan till och med syftet med kvittoboken.
Enligt budgeten hade jag 799,50 kr att leva på/vecka. Första veckan sprack budgeten stenhårt då vi skulle ner till Uddevalla och tävla i taido (btw, jag fick brons i individuell hokei) - så jag överskred budget med nästan dubbelt så mycket. "'äääla skiiit faan" - som Ronny&Ragge skulle sagt.
Men vecka två gick det mycket bättre, jag hade till och med pengar över, såg jag idag. Men under fredagen insåg jag en sak. Något stort som jag missat totalt - och det är att räkna på SL-kort!
Orokänslorna kom tillbaka, jag kände den obehagliga känslan av att min planering skulle falla platt, jag skulle få leva på luft och vatten och snåla på mina resor för att kunna ha råd överhuvudtaget att åka.
Så imorse gjorde jag om budgeten, räknade om utgifterna gentemot vad min veckopeng (haha vad gulligt, jag har veckopeng!) tillät och efter dagens inköp av yoghurt, räkost och hudlotion så insåg jag att min veckopeng nästan var slut. Jag har 158 kr att leva på för resten av veckan!
Trots att jag insåg att jag inte alls har mycket pengar att leva på, så var det en alldeles otroligt stark känsla av lugn när jag tagit med SL-kort i beräkningen. Visserligen sjönk min veckopeng till 627 kr, men känslan av lugn var så stark att jag misstänker att det är samma sak för missbrukare av ex koffein när de fått abstinens och sedan får i sig det efterlängtade kaffet igen. Hela kroppen slappnade av, lugnet infann sig, mitt sinne blev som en lugn vik med spegelblankt vatten.
Min nya drog - hålla budgeten.
Och det är verkligen jätteroligt att hålla på med kvittoboken, alla färger och så - pyssel med gott syfte!
Jag har en oro kvar förstås, och det är boendet i Japan - det får INTE överskrida 13 000, för då blir det kaos! Jag ska hem till älsklingen och se till att vi bokar boende! :) Jäklar alltså, vi ska till Osaka, Kyoto (Tokyo är där vi kommer typ att bo hela tiden) och se sååå mycket! *längtar något otroligt*
TJOHO! Jag ska resa utomlands i sommar!!
For cheering up
Idag är inte världens bästa dag, så för att muntra upp mig själv gjorde jag mig en kopp chai-te och letade reda på något som gör mig gladare. Hittade detta.
Och detta:
VÄRDELÖST!
När jag valde datum för medarbetarsamtal försökte jag välja en tid som låg nära vid tillfället (då jag hittade mycket jag ville diskutera med min chef om), men fick nöja mig med 1 mars kl 13.00.
Vid morgonmötet idag fick jag höra att min chef kommer sitta upptagen hela dagen med samtliga enhetschefer i något viktigt möte/utbildning.
Jag blev less, irriterad - jag har nämligen förberett mig mentalt att ta upp vissa grejer idag angånde om några kollegor. Och vad får jag det ombokat till? Nästa måndag kl 11. Okej, det ÄR bättre än den 15 mars.
Men en av de kollegor som jag vill diskutera med min chef gick förbi, och jag skjutsades ut för de skulle diskutera lite mer privat.
Det känns värdelöst, jag kan inte påverka min arbetssituation - men det spelar ingen roll om Eva-Lotta kommer anställa den nämnda kollegan, hon kommer ändå få höra mig och mina åsikter.
Diskussionen jag hade med Aye i lördags kväll när vi åkte från Aniela (TRIOTRÄFF med tacopaj! Yeaay!) gör sig mer och mer påmind. Det kanske är dags att åka iväg och testa att leva ett liv någon annanstans. Där solen skiner mer, människorna är gladare, det är billigt att leva - och man KAN leva.
Nog för att man kanske har en livsstandard som man ska vara nöjd med (som många önskar sig) - men det är nog inte tillräckligt för mig. Jag har tappat min positivitet och glädje.
Men nu ska jag till en massagetid som jag fick ta över från en kollega som inte hade möjlighet.
Vid morgonmötet idag fick jag höra att min chef kommer sitta upptagen hela dagen med samtliga enhetschefer i något viktigt möte/utbildning.
Jag blev less, irriterad - jag har nämligen förberett mig mentalt att ta upp vissa grejer idag angånde om några kollegor. Och vad får jag det ombokat till? Nästa måndag kl 11. Okej, det ÄR bättre än den 15 mars.
Men en av de kollegor som jag vill diskutera med min chef gick förbi, och jag skjutsades ut för de skulle diskutera lite mer privat.
Det känns värdelöst, jag kan inte påverka min arbetssituation - men det spelar ingen roll om Eva-Lotta kommer anställa den nämnda kollegan, hon kommer ändå få höra mig och mina åsikter.
Diskussionen jag hade med Aye i lördags kväll när vi åkte från Aniela (TRIOTRÄFF med tacopaj! Yeaay!) gör sig mer och mer påmind. Det kanske är dags att åka iväg och testa att leva ett liv någon annanstans. Där solen skiner mer, människorna är gladare, det är billigt att leva - och man KAN leva.
Nog för att man kanske har en livsstandard som man ska vara nöjd med (som många önskar sig) - men det är nog inte tillräckligt för mig. Jag har tappat min positivitet och glädje.
Men nu ska jag till en massagetid som jag fick ta över från en kollega som inte hade möjlighet.
