Dipp i koncentrationen igen
Oooch så försvann en timme utan att jag hann reagera över det. Tjo.ho.
Folk försöker nå mig som galningar för att jag kopplade bort min telefon hela tisdag och onsdag. Jaja, jag fastnade i ett trevligt samtal med Frida där vi diskuterade allt möjligt.
Kom precis på en sak..
Jag drömde en väldigt verklig dröm inatt, om att jag fått ett barn, en liten dotter. Har ingen klar bild av hur hon såg ut, men jag kände moderskärleken välla i mig. Av någon anledning så var det oroligheter på stan omkring mig i drömmen, men jag hade inte ögon för något annat än dottern. Hon befann sig i en ogenomtränglig bubbla av värme och glädje med mig, så utomstående oroligheter och våldsamheter kom inte åt henne.
Vi hade inte ens köpt nappar, kläder eller blöjor - vi gick runt i en lugn "siraps"-värld där allting ordnar sig. Min familj var lite upprörda över att vi inte brydde oss mer om det praktiska, men sen blev vi överösta med saker till den lilla.
Vet inte hur långt jag drömde egentligen, men drömmen kändes verklig och jag vet också varför.
Det är symboliken som är kopplad till verkliga händelser. Bubbla av värme och glädje, "allt ordnar sig"-mantra, och den nyfödda står nog för att något nytt behövs för att nå värmen och glädjen.
Eller att om jag fokuserar på en ny sak (tänker direkt på japanska-kursen som börjar 21 mars, som jag längtar efter) 100% så kommer jag nå långt.
Det jag inte tyckte var så fruktansvärt härligt är efterskakningarna av drömmen, jag känner bebisen i mina armar och känner mig sorgsen över förlusten av henne - fastän hon aldrig riktigt fanns och inte betyder barn utan något annat. En sak vet jag iaf, hon var varken mörk- eller ljushårig - tror faktiskt hennes hårfärg var mer i någon gråaktig ton, mer åt det mörka hållet. Men hon var underbar.
Det var länge sen jag drömde något som påverkade mig så starkt. Och alldeles nu i tisdags fick jag en déja vù, det var också länge sen. Fick en senast när jag fick veta att lägenheten i Sköndal var möjlig för mig att få, det var i mitten av december.
That means I'm on the right track, vilket lättar mitt hjärta. (Nej, jag tänker inte förklara varför jag tänker så, men kort - det var något jag läste i en bok jag aldrig skulle plockat upp egentligen. Det var många år sedan jag läste den, innan år 2006, och där förutspådde kvinnan bland annat att en svart man skulle bli president i USA, att hon inte såg längre än till år 2100 mm. Se mer om boken på den här länken.)
Nu är det snart lunch, jag ska försöka arbeta bort en del från skrivbordet så kan jag kanske ta det lugnt i eftermiddag.
Folk försöker nå mig som galningar för att jag kopplade bort min telefon hela tisdag och onsdag. Jaja, jag fastnade i ett trevligt samtal med Frida där vi diskuterade allt möjligt.
Kom precis på en sak..
Jag drömde en väldigt verklig dröm inatt, om att jag fått ett barn, en liten dotter. Har ingen klar bild av hur hon såg ut, men jag kände moderskärleken välla i mig. Av någon anledning så var det oroligheter på stan omkring mig i drömmen, men jag hade inte ögon för något annat än dottern. Hon befann sig i en ogenomtränglig bubbla av värme och glädje med mig, så utomstående oroligheter och våldsamheter kom inte åt henne.
Vi hade inte ens köpt nappar, kläder eller blöjor - vi gick runt i en lugn "siraps"-värld där allting ordnar sig. Min familj var lite upprörda över att vi inte brydde oss mer om det praktiska, men sen blev vi överösta med saker till den lilla.
Vet inte hur långt jag drömde egentligen, men drömmen kändes verklig och jag vet också varför.
Det är symboliken som är kopplad till verkliga händelser. Bubbla av värme och glädje, "allt ordnar sig"-mantra, och den nyfödda står nog för att något nytt behövs för att nå värmen och glädjen.
Eller att om jag fokuserar på en ny sak (tänker direkt på japanska-kursen som börjar 21 mars, som jag längtar efter) 100% så kommer jag nå långt.
Det jag inte tyckte var så fruktansvärt härligt är efterskakningarna av drömmen, jag känner bebisen i mina armar och känner mig sorgsen över förlusten av henne - fastän hon aldrig riktigt fanns och inte betyder barn utan något annat. En sak vet jag iaf, hon var varken mörk- eller ljushårig - tror faktiskt hennes hårfärg var mer i någon gråaktig ton, mer åt det mörka hållet. Men hon var underbar.
Det var länge sen jag drömde något som påverkade mig så starkt. Och alldeles nu i tisdags fick jag en déja vù, det var också länge sen. Fick en senast när jag fick veta att lägenheten i Sköndal var möjlig för mig att få, det var i mitten av december.
That means I'm on the right track, vilket lättar mitt hjärta. (Nej, jag tänker inte förklara varför jag tänker så, men kort - det var något jag läste i en bok jag aldrig skulle plockat upp egentligen. Det var många år sedan jag läste den, innan år 2006, och där förutspådde kvinnan bland annat att en svart man skulle bli president i USA, att hon inte såg längre än till år 2100 mm. Se mer om boken på den här länken.)
Nu är det snart lunch, jag ska försöka arbeta bort en del från skrivbordet så kan jag kanske ta det lugnt i eftermiddag.
Kommentarer
Trackback
